Fönsterittarsjukan

Fönstertittarsjukan

Vad är det och varför behöver jag motionera?

Ta kontakt!

Jätä yhteydenottopyyntö palvelusivut ylä SVENSKA

Test för fönstertittarsjukan

Fönstertittarsjukan, som beror på förträngningar i benens stora artärer, försämrar blodcirkulationen i benen vilket ger upphov till symptom. Förträngningar i artärerna beror nästan alltid på riskfaktorer såsom rökning, misskött diabetes, förhöjt kolesterol eller högt blodtryck. Ett vanligt symtom är smärtor i benen som uppkommer vid ansträngning, så kallad claudicatio. Detta uppkommer vanligen då personen går och leder till smärtor, trötthet och domningar i benen. Speciellt vaderna påverkas. Smärtan minskar då personen vilar, men kommer oftast tillbaka efter en viss ansträngning. Smärtan beror på att syretillförseln till musklerna blir dålig p.g.a. förträngningarna. Eftersom syrebehovet i musklerna är större vid ansträngning är blodcirkulationen inte tillräckligt bra. Ett annat vanligt symtom är kalla ben och fötter.

Fönsterittarsjukan

Fönstertittarsjukan i sig är inte en särskilt farlig sjukdom. Symtomen kan underlättas och sjukdomens framskridande kan bromsas med rätt sorts motion och genom att man eliminerar riskfaktorer. De största riskfaktorerna är rökning, illa skött diabetes, högt kolesterol i blodet och högt blodtryck. Med hjälp av motion kan man bromsa sjukdomens framskridande och helt undvika svåra fall av sjukdomen. I svåra fall av fönstertittarsjukan kan man känna smärta även i vila. I dessa fall vårdas det med ballongutvidgning eller andra kirurgiska åtgärder.

Lämplig motion för en person som lider av fönstertittarsjukan är promenad. Promenad och gång får igång blodcirkulationen i benen och med hjälp av träningen kan längden på sträckorna man kan röra sig utan smärtor förbättras avsevärt. Även simning, skidning och cykling är bra motionsformer för rehabilitering av fönstertittarsjukan. Andra bra sätt att själv vårda sin sjukdom är genom att äta rätt för att sänka kolesterolet samt att sköta om sina ben t.ex. skötsel av sår och naglar. Föstertittarsjukan går bra att vårda med motion och genom att undvika riskfaktorer, men ifall symtomen begränsar det dagliga livet eller arbetsförmågan ska man uppsöka läkare.

Exempel på rehabilitering för patient med fönstertittarsjukan

Gå korta sträckor nära din egen smärtgräns, t.ex. 3-5 minuter. Upprepa detta 4-5 gånger per dag för att bygga upp benens tolerans. Öka på promenadtiden så småningom och efter egen ork. Sträva till att så småningom klara av att gå 20 minuter åt gången varje dag, eller 60 min tre gånger i veckan enligt ditt eget mående. Om du vill kan du föra dagbok för att öka motivationen att promenera, eller utmana grannen med och motionera.

Börja promenerandet efter egen förmåga och ta vid behov med något hjälpmedel t.ex gångstavar på promenaden. Promenader kan även alterneras med trappgång.