Parkinson

Parkinsons sjukdom (PS)

Parkinsons sjukdom är en framskridande neurologisk sjukdom. I parkinsons sjukdom förstörs nervceller huvudsakligen i området substantia nigra i basala ganglierna, som innehåller dopaminproducerande nervceller. Ju fler celler som förstörs, desto lägre blir dopaminproduktionen och desto mer uppkommer symptom av parkinsons sjukdom. Vanliga symtom är långsamma rörelser, skakningar, muskelstelhet och balansproblem. Det är vanligt att symtomen börjar från ena sidan, t.ex. ena armen eller benet och rör sig först till den andra lemmen på samma sida och sedan vidare till kroppens andra sida. Det är också vanligt att en person med parkinson blir deprimerad och i slutskedet av sjukdomen kan det även uppkomma minnesrubbningar. Det går inte ännu att bota sjukdomen, men man kan dämpa symtomen med hjälp av medicinering och rehabilitering. År 2014 fanns det ca. 14 000 patienter med parkinson i Finland.

Parkinsons sjukdom, balans och gång

Det är vanligt att man har svårigheter att gå redan i tidiga skedet av parkinssons sjukdom, men efter ca. 5 år har största delen, ca.75%, svårt att gå. Gångsvårigheter kan man känna igen t.ex. av gånghastigheten, kortare steglängd, smalare bredd på stegen, stapplande steg eller att personen stelnar till. Dessa faktorer påverkar alla dagliga sysslor och kan leda till att personen faller eller att livskvaliteten försämras. Balansproblem är också ett av parkinsons mest centrala symtom. Ca. 75% av personer med parkinson lider av balansproblem. Risken att falla är högre bland patienter med parkinson. Risken att falla ökar även med tiden, men minskar i ett senare skede eftersom aktiviteten minskar drastiskt.

Fysioterapi

Syftet med fysioterapeutisk rehabilitering är att förbättra den fysiska kapaciteten, förhindra passivitet, rädsla för att falla, rädsla för motionering, och minska på smärtor. Den fysiska kapaciteten kan förbättras med hjälp av motionering, balansövningar och gångövningar. Motioneringen förbättrar också muskelstyrkan och ledernas rörlighet.

Lewykroppsdemens (LBD)

Under 1970-talet använde man ”Parkinson plus” som samlingsnamn för de neurodegenerativa sjukdomarna MSA, PSP och CBD. Lewykroppsdemens (LBD) beskrevs och lades med under samma samlingsnamn. Lewykroppsdemens är en sjukdom som kan påminna om alzheimers och parkinsons sjukdom. Vanliga symtom är balans- och gångsvårigheter, svårigheter att bedöma avstånd, hallucinationer, allmänna demenssymtom, muskelstelhet samt ofrivilliga rörelser i sömnen.

Ovanlig parkinsonism (parkinson +)

Då Levodopa behandling togs i bruk på 1960-talet kunde man skilja på de patienter som hade bra vårdrespons. I regel gav behandlingen med Levodopa god vårdrespons bland parkinsonpatienter. En del patienter blev ändå inte bättre av Levodopa behandlingen, och de hade ovanliga symtom som ledde till att man började beskriva andra sjukdomar så som progressiv supranukleär förlamning (PSP) och kortikobasal degeneration (CBT). Man gav även namn åt multipel systematrofi (MSA).

Symtom vid ovanlig parkinsonism (Parkinson +)

Symtom som uppkommer vid ovanlig parkinsonism är avsaknaden av vårdrespons vid dopaminbehandling, blodtrycksfall eller ortostatisk hypotoni, balanssvårigheter och risk att falla i ett tidigt skede av sjukdomen, dysfagi, dysartri, utveckling av demens, hallucinationer och snabbt framskridande symtom.

Fysioterapi

Fysioterapin för patienter med ovanlig parkinsonism följer samma regler och har samma mål som för patienter med parkinson. Alltså är syftet med fysioterapin att förbättra den fysiska kapaciteten bl.a. genom att motionera, balansövningar, gångövningar och muskelövningar. Fysioterapeuten gör upp ett personligt program för att hålla kvar gångförmågan och som även innehåller flera olika balansövningar. Det är också viktigt att inkludera muskelövningar i övningsprogrammet. Att upprätthålla ledernas rörlighet är också en viktig del av fysioterapin och det görs med hjälp av aktiva och passiva rörelser.