Möjligheter och risker efter längre sjukhusvistelse
Till ett normalt åldrande hör att muskelmassan och muskelstyrkan minskar. Med våra val kan vi ändå påverka processen. Både livsstil och fysisk aktivitet spelar en central roll i åldrandet. Speciellt styrketräning är viktigt för att motarbeta förlusten av muskelmassa och muskelstyrka. Men vad händer vid en längre sjukhusvistelse då man blir sängliggande en längre period?
Forskning visar att muskelmassan och muskelstyrkan redan vid 50 års åldern börjar gå neråt. Då är den naturliga degenerationen cirka 1% per år. Inaktiv livsstil, dålig kost, sängliggande, olika sjukdomstillstånd och skador kan ytterligare försnabba degenerationen. Även självständigheten och livskvaliteten är starkt sammankopplade med individens muskelmassa och muskelstyrka.
Ett begrepp som används för muskelförlust som inte bara tillhör det normala åldrandet är sarkopeni. Sarkopeni innebär en förminskning av muskelmassan och muskelstyrkan samt förändringar i ämnesomsättningen hos äldre. T.ex. vid Parkinsons och Alzheimers sjukdom sker neurodegeneration som kan kopplas samman med åldersrelaterad sarkopeni. Några konkreta exempel på följder av sarkopeni är en långsammare gång och minskad tolerans för kyla. Fysisk aktivitet och bra kost anses kunna förebygga och motarbeta tillståndet.
Många äldre rör sig för lite. Äldre personer på sjukhus är i genomsnitt inaktiva (sitter eller ligger) 86,5% av dagen till följd av skada eller sjukdom. UKK-institutet rekommenderar för personer över 65 år så mycket som möjligt lätt motion, rask motion 2,30 timmar/vecka eller tung motion 1,15 timmar/vecka och styrketräning, balansträning och flexibilitetsträning åtminstone två gånger/vecka. Inaktivitet under sjukhusvistelse är en primär orsak till försämrad funktionsförmåga hos äldre. Lider personen dessutom av sarkopeni är riskerna ännu högre.
Det har gjorts många studier på avtagande muskelmassa hos äldre. En studie jämför äldre som är sängliggande på sjukhus under två veckor med aktivare äldre under samma period. Orsaken för sjukhusvistelsen är ett fall, operation eller annan allmän sjukdom. Enligt forskningen minskar muskelmassan för framlåret med 5% och muskelstyrkan för framlåret med 12% för patienterna på sjukhuset. Före sjukhusvistelsen orkar patienten sträcka på knät mot ett motstånd på 16,6 kg efter sjukhusvistelsen sjunker antalet till 14,5 kg. Den största orsaken till förlorad muskelmassa är inaktivitet. Hos de aktiva äldre sker ingen förändring. Enligt en liknande studie minskar muskelmassan med 2,05 kg (4,6%) efter 10 dagar av sängliggande.
Forskning visar att sängliggande kan i värsta fall leda till en förminskning av muskelmassan upp till 10% på 7-10 dagar. Det har också hittats ett samband mellan försvagad gripstyrka och självständighet efter långvarigt sängliggande. Både svagare gripkraft och minskad muskelmassa korrelerar med större behov av hjälp i vardagen och en minskad självständighet. Detta sker hos ungefär 30% av alla som blivit intagna på sjukhus. För att förhindra en bestående nedgång är det viktigt att försöka återfå funktionsförmågan inom tre månader. Då man inte kan undvika en längre tid av sängbundenhet kan en fysioterapeut hjälpa till för att bibehålla eller förbättra den fysiska funktionsförmågan på ett tryggt sätt.
Studier visar att ännu vid 90 års åldern kan intensiv styrketräning ge effekt och motverka sarkopeni. Ett individualiserat träningsprogram som innefattar styrka, balans och gångträning har bevisats vara effektivt för att återfå funktionsförmågan hos äldre som varit sängbundna en längre tid. Även en förbättring i den kognitiva förmågan kan ses. En ökad muskelstyrka på 30-170% har uppnåtts redan efter 6-8 veckors träning. Efter det ökar styrkan inte lika kraftigt. Då är upprätthållande träning viktigt. Vardagliga aktiviteter räcker inte till för att upprätthålla en god muskelstyrka. Rehabilitering är alltså mycket viktigt speciellt efter en period med långvarigt sängliggande. Efter tre månader kan man med aktiv och regelbunden rehabilitering se en förbättrad fysisk funktionsförmåga och livskvalitet hos äldre människor.
Man kan alltså tydligt se att en period av långvarigt sängliggande har betydliga konsekvenser hos en äldre person på många plan. Redan en dag utan rörelse har negativa följder. Minskad muskelmassa och muskelstyrka samt en inaktiv livsstil kan till och med försämra livskvaliteten. Det finns ändå goda möjligheter till att påverka situationen till det bättre och återfå om inte helt så delvis muskelmassan, muskelstyrkan och viktigast av allt livskvaliteten.
Isabella Wikström
Fysioterapeut YH